Fragment af Verser &c. &c.

Manna sinnen!Stån ej stilla,Fatten stundens vinge i,Och J vinnen,Ej det lilla;Men det stora vinnen J.

Ödets terningPunktad blänkerGenom natten: sen på den!För hvar gerningEr den skänkerÄn en krars, en vinning än.

Äran skjuterLagrad pannaUr hvar handling, högt och fort:Hjertat njuterAf det sannaSom det tänkt, och som det gjort.

Ingen klandraMå Er styrka;

Gift Er ära med Ert mod. —Båda dyrkaJu hvarandra,Fastän utaf samma blod.

Men må svärdet,Hur det flammar,Flamma blott för sanning dock.Hjelte-värdetNed det stammarIfrån Thor, men Balder ock.

FosterlandetAllt Er länar,Allt af Er det ock begär;Starkt är bandetEr förenar:I Ert lif det inväft är.

Manna sinnen!Striden, striden:Genom strid blir anden ren;Och J finnen,Jemte tiden,Säte på dess storskepp sen.

Hvart dess lättaStäf sig vänderVimpelns tungor visa Er:Till de rättaHöglands stränderBuktig köl sig fram beger.

Vind-uppväcktaBöljor brusa;Lustigt skall det framåt gåTill de ljusa,Snart upptäckta,Öarne i fjerran blå.

Dock hvem hinnerHvad man söker?Målet är ett hägrings-land.Hvad man vinnerFöder, ökerBlott i hjertat orons brand.

Derför aktenVäl på Eder;Allt hör icke alla till.Guda maktenStöter nederDen dess krona gripa vill.