Som tillförne

Som det har tillförne varit,Skall det bli i alla dar,Ljusa ögonblick, som farit,Mörka moln, som stanna kvar.Så är lagen, gamla hjärta,Fast den gör dig föga nöjd:Ingen glädje utan smärta,Många smärtor utan fröjd.

Som det varit har, det blifverJämt i täppan vid din knut,Att hvad solen rikligt gifverLätt af haglet plånas ut.Fåfängt ofta hoppet hoppats,Den står kvar den gamla dom:Intet blomster, som ej knoppats,Mången knopp, som ej blir blom.

Blommor vissna, efter seden,I den lilla rosengård,Som du äflas tro ett EdenTryggt och säkert i din vård.Samma lärdom som tillförneGäller, fast den föga tros:Ingen ros förutan törne,Många törnen utan ros.