De tre gracerna — Kapitel 04

Ack! fallet är ljuft, då det sker uti hö;Man sänks som af änglar,Bland vissnande stänglarMan reser sig åter som blomstrande mö…

En klok hushållare man känner däruppå,Att han, om någon del utaf hans inkomst brister,Vet att hvad han på ena sidan misterPå andra sidor återfå;Grefvinnan Ribbing gör ock så.Tolf famnar mask utaf de stora

Har på en gång från hennes mage gått;Men hvad hon mist i stort, tar hon igen i smått,Och hvad hon måst i famnars längd förloraHon efter hand i qvarter återfått.

Hvad fält af bröst du låter se,Som vår förvåning väcka!Kring hvars rymd, o Danaë,Kan blott en jätte räcka.Förgäfves där med vanlig handTill gränsen älskarn sträfvar,Om han ej mäter deras landMed prosten Runboms näfvar.

Mélécie et Léonorine,Filles d'Hébé, charmantes soeurs,Vous portez les mêmes couleursEt chacune de Vous également domineSur les esprits et sur les coeurs.Des voeux d'Esplandian, trop aimables rivalesSouffrez qu'il ose partagerLe prix dont il craint de jugerEntre les puissances égales.Dans vos doubles liens en tout tems arrêté,L'amour lui-même, incertain sur vos traces,Offre le même culte à la même beauté:Cholair serait témérité,S'il faut choisir entre les Grâces.

Min stackars Soliman förkastasOch uppå denna otycksdagMed en förändrad skaldelagUtaf en viss grefvinna lastas.Visst har hon största rättighetAtt både lasta och berömmaI all slags art af vitterhet;Ty ingen finns, som bättre vetAtt om ett imprimatur dömma.

Min stackars Comedi förtryckt,I evigt mörker bör försvinnaOch är ej värdig att bli tryckt;Så säger mig en viss grefvinna;Ja, denna Fru har rättighetAtt både lasta och berömma,När fråga är om sådan värdighet,Ty ingen finns, som bättre vetAtt om all art af tryckning dömma.

I andra land parterren dömmer,En auctor lastar och berömmer,Och dennes dom mäst tagas an.Men här så döms han från coulissen,Och den får säkrast vinna prisen,Som Melpomène där söka kan.

Grefvinnan Jeanna, Ulla och AugustaMed vrede om Gref Posses Lyckta rusta,Hvarmed han afund gör i detta Kunga-Hus.Du Lycktans ägare, om du vill roligt lefva,Gif ingendera den, gör din present åt Eva,Som här af alla mest behöfvar ses vid Ljus.

En tacksam röstUr Sveas bröstAf himlen skall begära,Att Gustaf år beskära;Hvad felas då till Sveriges hopp och tröst?

Med vett och mod,Men utan blod,Han hjältars ära vunnit,Han världens undran funnit,Han rättvis är och glad och öm och god.

I fredens skygd,Vår trogna bygdFått Gustafs omsorg röna.I fält skall segern krönaPå Vasars sätt hans tapperhet och dygd.

Er sjuka dotter, eder like,Till en behaglig läkdoms kraftFick nyss af mig i blomstrens saftEn samlad skatt ur Floras rike.En skål jag öfrig äger änAf samma hånings läckra floder,Och ger er själf, Grefvinna! den.Den första gafs åt Kärleken,Den andra offras åt dess moder.