Åska

Jag hörde hur ljungelden samlade hoptill strid i de väldiga valvoch såg hur all rymden blev till en blick,ett flammande öga som skalv,som skalv över jorden, där människobarnhade tvättat varandra i blodoch bland slättens ruiner och vallmodet snyftade: mänskan är god!Jag såg hur åskans ögonbrynbegrundande drogs till hot,och en glimt av Guds öga föll ned bakomsom ett sprakande, glödhett klot.

Är du släkt med guden som lär ossslå städer och byar i brand,du som samlar och kastar allt himmelens ljussom en sten ur din väldiga hand?Har du kommit likt Herren till Mamres att sevad ryktet om Sodom sport,och om i Gomorra så illa som sagtsemot dina barn man gjort?

Men slagregnen strömma och örterna grönskadär ängarna vattnats av blod,och barn ser jag leka och kinder och ögonviska att mänskan är god.

Men ofta jag önskat att träffas av digoch falla till jord av ett väldigt slagav den näve, vars kraft i världarnas morgonblev fader till natt och dag,vinranka och vallmo som lyste rötti solen, där nyss vita ljungelden slog -och evig tystnad, när solen på nyttmot mitt brustna öga log.

Ty vad är väl all oro i människans blickom ej släkt med blixt som slår,och allt mummel, som stiger ur trotsiga bröstom ej barn av åskan som går?Ty allt är ett, så att om jag döri en ljungelds sekundlånga brand,när jag själv var en del av den eldenjag dör för min egen hand.

Varför tala om död när vi leva ännu? Det är gott, att ännu vi seän med barnets tacksamma ögon och än med hjärtan som ej kunna lemot remnande moln då åskan går, mot stjärnor och roso och soloch än vilja häda och än böja knä vid Den Okändes konungastol.

Ty en hemlighet är allt vårt liv,sol lyser där natten gått,och barn växa upp över multnade ben,där fädernas slaktning stått.Mina ögon ha fröjdats åt solenoch min mun har mot våren lett,men mitt hjärta längtar mot ängderdem intet öga sett.

Hur kan jag då vandra härnere,när rymden av stjärnljus är full,i städer bland stinkande gränder,när himlen har gator av gull.

O ängel med vilande vingar,med en panna som Beatrice,fly ut över muren av jaspis,och bär mig till paradis!