Visa (Dan Andersson)

Min kärlek föddes i lustfylld vår,på stränder av lekfullt dansande vatten,och vildhonung drack jag i ungdomens årpå ängar våta av dagg i natten.

Min kärlek föddes vid Paiso älv,där laxarna hoppa och gäddorna jaga.Där vart den en visa som sjöng sig själv,en vildes rus och en spelmans saga.

Den sjöd i mitt blod varje svallande vår,pånyttfödd att locka och vinna,den sjöng där all världen i vinrus gåroch jord och himlar brinna.

Men aldrig mera älskar jag såsom i rosornas år, som vid Paisos vatten,min kärlek är gammal och börjar bli grå,och hittar ej vildhonung mera i natten.