En vaggvisa

Liten prins i vaggan, sof!Dröm blott kungadrömmar;medan på din faders loftyst din moder sömmar.

Rykte, som din fader vann,skall din vaggsång sjunga.Ofrid som din moder fannskall din vagga gunga.

Rödt som purpurtäcket dittfadersblodet rinner,men ditt lakan, det är hvittsom din moders kinder.

Sällsamt täckets mönster gårsom din faders sinne;täta stygnen äro såri din moders minne.

Mjuka bolstret, som dig bär,faderssegrar rymmer;hufvudgärden bäddad ärmed din mors bekymmer.

Liten prins i vaggan boroch om far sin drömmer:liten prins blir en gång storoch sin moder glömmer.