Kapitel 2

En lycklig hustru — William Makepeace Thackeray

"Kom i den grönskande lunden med mig;Kom följ mitt utåt skogens mö-örka stig:O, min älskling, kom med mig!Låt oss vandra der — o, min hjertans kär! O, min hje-ertans kär!

"Kom följ mig i månens lju-ufva sken;Se hur daggen glänser på fält och trän;Kom med mig till den grönskande lu-unden här!Låt oss vandra der — o, min hje-ertans kär!Låt oss va-andra der — sjung fallalala!Ja, låt oss va-andra der — o, min hje-ertans kär!Sjung fallalala, sjung fallalala-la-lej!

"Sko-ogen dyster är,Fa-aror lu-ura der;Men här Albert hos_mig är,Intet jag fruktar — min hje-ertans kär! Min hje-hertana kär!

Så ljuflig sko-ogen är;Jag är så ly-ycklig här!Ja, när med di-ig jag är,Intet jag fruktar, min hje-ertans kär — Min hje-he-he-hertans kär!"